De positiva effekterna av regenerativ betesdrift
Genom att anta en regenerativ strategi som prioriterar vila och återhämtning vänds denna trend och en uppåtgående spiral av positiva effekter skapas.
Minskande foder och minskad bärkraft i marken
När önskvärda växter överbetas och försvinner minskar betesmarkens totala produktivitet, vilket minskar antalet djur som din mark kan försörja på ett hållbart sätt, och på så sätt direkt begränsar din gårds lönsamhet.
Kostsamma foderbrister och låg immunitet
Förstörda betesmarker med ytligt rotade växter är extremt känsliga för sommarvärme och torka6. Om mer än 60 % av en växts bladyta betas kan det orsaka betydande rotdöd, och om 90 % betas kan rotväxten upphöra helt i över två veckor, vilket gör att växterna inte kan nå fukt i djupare jordlager. Detta skapar en ”sommarsvacka” som kan tvinga dig att stödutfodra under växtsäsongen, en kostsam åtgärd som kraftigt minskar vinsten och är ett tydligt tecken på ett bräckligt system.
Produktionsförlust under hela säsongen
Om betesmarker betas för tidigt på våren, innan växterna har återhämtat sina energireserver från viloläget, kan det hämma deras tillväxt under hela säsongen, vilket leder till foderbrist senare på året.
Dålig djurprestanda och hälsoproblem
Även om betesmarkerna ser gröna ut är en gräsmark med låg mångfald vanligtvis näringsmässigt obalanserad. Den kan innehålla för mycket kalium och råprotein samtidigt som den saknar viktiga mineraler som natrium, magnesium, koppar och zink. Detta leder till subkliniska mineralbrister som orsakar sträv päls, dålig viktökning, låg befruktningsgrad och hög parasitbelastning. Dessa obalanser är också en primär riskfaktor för kostsamma metaboliska sjukdomar som kalvningsförlamning, ketos och hypomagnesemi.
De negativa effekterna av kontinuerligt bete
Ökad foderproduktion och lönsamhet
Forskning har visat att betesdrift där 50 % av växtbiomassan lämnas kvar kan ge 42 % mer foder under en säsong jämfört med intensiv betesdrift eller mekanisk skörd. Detta beror på att växterna hålls i sin snabbaste tillväxtfas. Dessutom kan en förkortning av betesperioden från en vecka till en dag öka skördeeffektiviteten från 60 % till 80 %. Mer gräs innebär högre bärkraft, vilket är en direkt drivkraft för lönsamheten.
Förbättrad torkresistens
Längre viloperioder främjar djup rotväxt, vilket gör att växterna kan nå vatten från djupare lager i markprofilen. Detta, i kombination med bättre marktäcke som minskar avdunstningen och förbättrar vatteninfiltrationen, förbättrar dramatiskt betesmarkens torkresistens. Varje 1 % ökning av organiskt material i marken kan göra att marken kan hålla ytterligare 144 000 liter vatten per hektar.
Överlägset djurfoder och prestationsförmåga
Genom att rotera djuren till ny betesmark varannan dag ger du dem en jämn och hög näringsnivå, vilket resulterar i bättre viktökning, högre mjölkproduktion och förbättrad fertilitet.
En varierad och hälsosam kost
En regenerativt skött betesmark blir naturligt mer varierad. Denna ”salladsbuffé” ger ett bredare utbud av mineraler och nyttiga växtämnen (fytokemikalier) som förbättrar vomfunktionen och stärker immunförsvaret. Många av dessa växter, som cikoria, svartkämpe och esparsett, har naturliga parasitdödande egenskaper, vilket minskar behovet av kemiska avmaskningsmedel.
Din betesmetod har en direkt och djupgående inverkan på alla aspekter av din gårds produktivitet och lönsamhet. Att hålla fast vid ett konventionellt system med stationärt bete skapar ofta en nedåtgående spiral av produktionsproblem som drabbar både din mark och din plånbok.
Hur påverkar det min produktion?
De fem principerna för roterande bete
Dessa principer, listade i ordning efter betydelse, är grunden för alla framgångsrika roterande system.
Planera för resiliens
Torka är ingen överraskning
Torka bör planeras för som en oundviklig del av klimatcykeln. Ett viktigt begrepp är att identifiera ditt kritiska nederbördsdatum – det datum efter vilket du inte längre kan förvänta dig effektiv, tillväxtfrämjande nederbörd. Detta datum fungerar som en utlösare för att genomföra din torka-plan innan en kris inträffar. Med den pågående klimatkrisen står vi inför en ökande osäkerhet om väderprognoserna. Det bästa du kan göra är att förbättra mark- och växthälsan så mycket som möjligt, så att den bättre kan hantera både extrem torka och extrem nederbörd.
Hantering av våt mark
Under våta förhållanden kan boskap som trampar förstöra markstrukturen och skapa anaeroba zoner. Att bygga djupa, täta rotsystem med fibrösa gräs som ängsgräs kan göra marken mer motståndskraftig. I områden med ihållande fuktighet kan du överväga att använda särskilda områden som du offrar med sand- eller grusbotten för att utfodra djuren utan att skada dina huvudbetesmarker.
Återhämtningstiden måste vara flexibel och baseras på hur snabbt växterna återväxer, inte på en fast kalender.
Viloperiod
Måste anpassas efter din bärkraft.
Besättningsgrad
Bör vara så kort som möjligt för att maximera vilan för andra fållor.
Betestid
Använd större hjordar när det är möjligt för effektivare skötsel och bättre djurpåverkan.
Hjordeffekt
Använd den högsta praktiska djurtätheten för att uppnå dina mål.
Djurtäthet
Växt- och markdynamik
Many conventional practices have a wide range of negative impacts on soil microbiology. These practices are often utilized together as such multiplying their impact.
Efter bete går gräset in i en långsam återhämtningsfas. Därefter når det trebladstadiet och går in i en exponentiell ”tillväxtfas”. Betesdrift under denna andra fas maximerar både avkastningen och återhämtningshastigheten. En studie mätte en tillväxt på 670 kg/dm under de första 10 dagarna, men 10 gånger så mycket under 30 dagar under denna snabba tillväxtfas.
Den sigmoida tillväxtkurvan eller S-kurvan (Sigmoid Growth Curve)
Det som händer ovan jord speglas under jord. Betes mer än 50 % av en växts bladyta betyder det att en motsvarande del av dess rotsystem dör, vilket hindrar dess förmåga att ta upp vatten och näringsämnen och fördröjer återhämtningen.
Förbindelsen mellan rot och skott
Ogräs är symptom på underliggande problem. I stället för att bara döda dem, lär dig att tolka dem. De kan indikera markpackning, bar mark eller specifika mineralobalanser. Med rätt skötsel (t.ex. hög djurtäthet) kan boskap uppmuntras att beta mycket ”ogräs”, särskilt när det är ungt och smakligt.
Ogräs som informationskälla
Betestilar är verktyg i en verktygslåda
Det finns inget enda ”rätt” sätt att beta. Olika stilar passar olika mål och miljöer. Dessa kan inkludera
mob grazing (hög täthet, kort varaktighet), tall grass grazing (högt gräs), deferred grazing (låta växterna sätta frö före bete), balbetesdrift och stockpile betesdrift (torkat stående gräs) under vilosäsonger. Nyckeln ligger i att förstå de olika effekter du kan få med din boskap och använda dessa för att uppnå ett specifikt resultat. Låt oss säga att du vill öka växtmångfalden på din betesmark. I det fallet kan det vara önskvärt att beta hårt, mer än 50 % av biomassan, för att återställa systemet genom att slå tillbaka de dominerande arterna och låta mindre konkurrenskraftiga arter växa fram igen.
Grundläggande begrepp inom betesdrift
Betesterminologi är viktigt:
-
Överbetning (overgrazing): Att beta en växt igen innan den har återhämtat sig helt. Det är en funktion av tid, inte antalet djur.
-
Beläggningsgrad (stocking rate): Antalet djur på en hel gård under en säsong eller ett år.
-
Djurtäthet/ betestryck (stock density): Antalet djur i en viss fålla vid en viss tidpunkt (t.ex. kg per hektar). Detta är ett verktyg som du kan justera för att uppnå olika resultat.
För att framgångsrikt hantera bete som ett regenerativt verktyg är det viktigt att förstå några grundläggande begrepp om växter, djur och jord.
Vilka är de viktigaste insikterna och kunskaperna om detta ämne?
Utveckla en plan för motståndskraft
Skapa en skriftlig plan för torka med tydliga startdatum och åtgärder, till exempel vilka djurgrupper som ska avvecklas först. Undvik absolut tankesättet att man kan "mata sig ur en torka", eftersom detta är en ekonomiskt och ekologiskt skadlig väg att gå. Främja betesmarkens mångfald genom en skötsel som gör det möjligt för olika växter att sätta frö, variera betestiderna varje år och så in fleråriga gräsarter, baljväxter och örter.
Diagnostisera och anpassa
Testa ditt foder: En omfattande mineralanalys av fodret är det mest effektiva verktyget för att upptäcka dolda näringsproblem. Använd resultaten för att skapa ett målinriktat, anpassat mineraltillskott som tillgodoser de specifika behoven hos din besättning eller flock. Använd enkla verktyg på gården: En grässticka eller en mätplatta hjälper dig att mäta och beräkna ditt tillgängliga foder i kilogram torrsubstans per hektar (kg TS/ha). En refraktometer mäter sockerinnehållet i växterna (Brix) och ger dig en snabb fältbedömning av foderkvaliteten och fotosyntesaktiviteten. Grundläggande jordhälsotester som vatteninfiltrationstest eller penetrometer hjälper dig att följa förändringar i jordstrukturen och markpackningen över tid.
Hantera restprodukter
Använd principen ”ta hälften, lämna hälften”. Att lämna kvar mer växtmaterial kommer att påskynda återväxten avsevärt, skydda jorden och öka torkmotståndskraften. För känsligare gräsarter som t.ex. hundäxing är det mer produktivt att lämna kvar 7,5–10 cm (3–4 tum).
Prioritera vila
Detta är det viktigaste första steget. Vänta med att släppa ut djuren på våren tills gräset har nått trebladstadiet. Efter bete ska du inte släppa tillbaka djuren till den hagen förrän växterna har återhämtat sig helt. Om du befinner dig i en torka är det första du bör göra att dramatiskt öka viloperioderna. I stället för att snabbt beta igenom de återstående betesmarkerna, utnyttja allt foder och försämra hela produktionsområdet, kan du i stället sakta ner takten så att resten av fållorna får fortsätta återhämta sig och växa. Om det är nödvändigt, minska din djurtäthet så att din besättningsstorlek matchar markens b ärförmåga under en torr period.
Börja i liten skala med ett försöksområde
Det bästa sättet att bygga upp självförtroendet är att se resultat med egna ögon. Använd tillfälliga elstängsel för att dela upp en betesmark. Låt den ena sidan betas medan den andra vilar. På så sätt kan du experimentera i liten skala med låg risk och lära dig av din egen mark.
Ändra ditt tankesätt
Den största förändringen sker i ditt huvud. Gå från att söka ett enda ”rätt svar” till att omfamna en ”upptäcktsresa”. Var villig att experimentera, observera och lära av vad din mark och dina djur säger dig. Omformulera ”misslyckanden” till de värdefulla lärdomar de är.
Övergången till regenerativ betesdrift är en process som kräver observation och anpassning. Du behöver inte ändra allt på en gång.
Vad kan jag göra för att förbättra situationen?
Regenerativ betesmanagement
Det är mitten av juli och du har redan börjat ta av vinterförrådet eftersom betet har slutat växa. Du släppte ut djuren tidigt på våren, och under resten av säsongen verkar gräset inte orka växa tillbaka i den betesfållan. Du tittar ut över betesmarken och ser mest bara tistlar och ogräs och djuren betar bara runt dem. Dina djur befinner sig på vad som ser ut som en frodig, grön betesmark, men deras hår är sträv och de går inte upp i vikt som de borde.
Dessa är inte isolerade problem utan symptom på ett betessystem som inte är synkroniserat med naturens rytm i dina marker. De är tecken på ett management som troligen oavsiktligt försvagar de mest produktiva växterna, försämrar jorden och skapar dolda näringsbrister i djuren.
Att övervinna dessa utmaningar kräver ett nytt perspektiv: att se betesdrift inte som bara ett sätt att mata din besättning, utan som ett verktyg att återskapa och vitalisera dina marker. Detta kräver ett skifte från konventionellt tänk till att utforska hur du kan jobba med tid - speciellt för att skapa perioder av vila för växterna - är nyckel till att öppna upp kapaciteten i ett resilient och produktivt system.
Vi tittar på vilken kunskap som behövs och vilka praktiska steg kan ta oss från allmän frustration över sådant som inte fungerar till möjligheter att bygga en helhet med hälsosammare marker, friskare djur och bättre lönsamhet.
Huvudprincipen i regenerativ betesdrift är en grundläggande omställning från att hantera djur till att hantera tid. Vi låter betesmarken läka och blomstra genom att kontrollera hur länge växterna utsätts för bete och, ännu viktigare, hur länge de vilar. Detta stimulerar växterna att utveckla djupa, robusta rotsystem som är grunden för ett friskt och motståndskraftigt ekosystem. Dessa djupa rötter förbättrar vatteninfiltrationen, ger näring åt jordens mikrobiom och bygger upp stabilt kol i jorden.
Dessutom är dina djurs hälsa och prestanda det ultimata betyget för din mark. När boskap på vad som verkar vara en frodig, grön betesmark inte mår bra – visar tecken på dålig päls eller dålig viktökning – är det ett tydligt tecken på dolda näringsbrister i deras kost. Regenerativ betesdrift syftar till att lösa detta genom att skapa en mångsidig, hälsosam betesmark som ger riktig, balanserad näring, inte bara mättar magen.
Betet är ett av de mest effektiva verktyg du har för att forma din mark. Gräsmarker och växtätande djur har utvecklats tillsammans i miljontals år i en symbiotisk harmoni; djuren livnär sig på växterna och i gengäld stimulerar deras bete tillväxt, näringscykler och bygger upp en frisk jord. Använt med skicklighet och observation är betet en effektivt verktyg för regenerering. Används betesdriften utan tanke kan den försämra marken.
I generationer har många av oss praktiserat kontinuerligt bete – att hålla djur på en enda stor betesmark under långa perioder. Även om det är enkelt, går denna metod emot ekosystemets naturliga rytmer. Det leder oundvikligen till överbetning, där boskapen upprepade gånger betar sina favoritväxter, som är mest smakliga, utan att ge dem tid att återhämta sina energireserver och återskapa sina rötter . Denna konstanta påfrestning försvagar och dödar så småningom dina mest produktiva arter, vilket gör att mindre önskvärda växter och ogräs dominerar. Detta blottlägger marken, leder till markpackning och skapar ett landskap som är sårbart för extrema väderförhållanden.