Problemet med ”låsta” näringsämnen: en djupare titt
Bakterier och protozoer
Bakterier är som små, näringsrika påsar som binder stora mängder kväve, fosfor och andra mineraler i sina kroppar. När dessa bakterier äts av rovdjur som protozoer och nematoder i rotzonen (rhizosfären) mineraliseras näringsämnena, eller frigörs, i en form som växterna kan ta upp, precis där och när växterna behöver dem.
Mykorrhizasvampar – de ultimata näringsämnesuppsamlarna
Dessa svampars fina nätverk av hyfer fungerar som en enorm förlängning av växternas rotsystem och utforskar ibland en jordvolym som är 40 gånger större än rötterna egna. De är mästare på att ta upp orörliga näringsämnen, särskilt fosfor, genom att producera kraftfulla enzymer som kan ”låsa upp” dem från jordmineraler.
Obalanser och Mulders diagram
Näringsämnen arbetar inte isolerat. De har komplexa synergistiska (samverkande) och antagonistiska (konkurrerande) relationer, vilket illustreras på ett välkänt sätt i Mulders diagram. Till exempel kan ett överskott av kalium (K) hämma upptaget av både kalcium (Ca) och magnesium (Mg), även om dessa ämnen finns i rikliga mängder i jorden. Balansen mellan de viktigaste katjonerna i markens utbytesplatser (CEC) är avgörande. Medan Ca:Mg-förhållandet är avgörande för en god jordstruktur (flockning), påverkar balansen mellan alla katjoner näringsupptaget. En överdosering av ett näringsämne kan oavsiktligt skapa en brist på ett annat.
Kvävedilemmat (och dess koppling till svavel)
Den ”blekgula” grödan är ett klassiskt tecken på en dysfunktionell kvävecykel.
Formen har betydelse: Växter kan ta upp kväve antingen som ammonium (NH4+) eller nitrat (NO3−). Ammonium kan direkt införlivas i aminosyror i rötterna, vilket är energieffektivt. Nitrat måste dock transporteras till bladen och omvandlas tillbaka till ammonium innan det kan användas – en process som förbrukar betydande fotosyntetisk energi. Ett överdrivet beroende av nitratbaserade gödningsmedel tvingar växten att använda energi som kunde ha använts för tillväxt eller försvar.
Svavelkopplingen: För att omvandla nitrater till kompletta proteiner behöver växterna en tillräcklig tillförsel av svavel. Förhållandet mellan kväve och svavel är avgörande; ett förhållande på ungefär 10:1 är idealiskt för många grödor. Om det finns brist på svavel kan växten inte fullfölja denna omvandling, vilket leder till en ansamling av oanvända nitrater och aminosyror – just den näringskälla som lockar skadedjur och sjukdomar, även när växten har höga kvävehalter.
Markpackning och denitrifikation: Komprimerade, vattendränkta jordar saknar syre (de är anaeroba). Under dessa förhållanden kommer specifika bakterier, som söker syre, att ta syret från nitratmolekyler (NO3−) och släppa ut kväve tillbaka till atmosfären som inert kvävgas (N2) eller den potenta växthusgasen dikväveoxid (N2O). Denna process, denitrifikation, innebär en total förlust av värdefullt kväve från ditt system.
Fosforparadoxen
Jordtester mäter ofta ”totalt” eller ”utbytbart” fosfor, men växter kan bara ta upp det i specifika lösliga former (ortofosfater). Fosfor är mycket reaktivt och benäget att fixeras. I sura jordar (lågt pH) binds det starkt till järn (Fe) och aluminium (Al) oxider. I alkaliska jordar (högt pH) bildar det olösliga kalciumfosfater (Ca-P-föreningar). Som ett resultat kan så lite som 27 % av fosforgödsel som MAP (NH₄H₂PO₄) eller DAP ((NH₄)₂HPO₄) användas av grödan under det första året; resten blir en del av jordens "låsta" reserv. Lösningen är inte nödvändigtvis mer fosforgödsel, utan att skapa biologiska förutsättningar för att frigöra de enorma reserver som redan finns.
Biologi skapar bättre jordstruktur
En hälsosam jordstruktur byggs upp och upprätthålls aktivt av jordens organiska liv. Svamphyfer binder jordpartiklar till stora, stabila makroaggregat, medan bakterier skapar mindre mikroaggregat. Detta nätverk av aggregat skapar porer som möjliggör vatteninfiltration, gasutbyte och vattenlagring, vilket gör jorden både väldränerad och torktålig.
Den levande jorden: din biologiska arbetskraft
Den mikrobiella bron och näringscykeln
Växter är inte passiva konsumenter av upplösta näringsämnen, utan aktiva odlare av mikrober. Genom rotutsöndringar (sockerarter, kolhydrater) kallar de på och matar specifika mikroorganismer.
För att lösa problemet med "otillgängliga" näringsämnen måste vi se bortom traditionell markkemi och anamma principerna för markbiologi och markfysik. Näringsämnena finns där, problemet är att det biologiska systemet för att ta tillvara dem har skadats.
Viktiga insikter och kunskaper: Lås upp din jords bankkonto
Steg 4: Förfina din näringshantering med 4R – rätt form
Rätt FORM: Det handlar om mer än bara N-P-K.
Biologivänligt: Gå över från starka, saltrika gödselmedel till biologiskt aktiva former som högkvalitativ kompost, maskkompost och fiskhydrolysat som ger näring åt jordlivet.
Stabilisera med kol: Använd aldrig ”naken” handelsgödsel. När du använder konventionella gödselmedel ska du alltid blanda eller belägga dem med en kolkälla som humussyra, fulvinsyra eller melass. Kol kelaterar näringsämnena, håller dem stabila, förhindrar att de låses fast och gör dem mer tillgängliga för växterna och markbiologin.
Bladgödning: Bladgödsling är en mycket effektiv form som levererar näringsämnen direkt genom bladet för omedelbar användning, utan att jorden hinner binda dem.
Steg 5: Förfina din näringshantering med 4R – rätt plats
Placera näringsämnen där växten och dess biologiska samarbetspartners kan nå dem mest effektivt. Detta innebär att man undviker slösaktig spridning på bar, biologiskt inaktiv jord. Tekniker som bandgödsel nära såraden, gödsling i fårorna eller fertigation (tillförsel av näringsämnen genom bevattning) är bra. Bladgödsel är det ultimata när det gäller precisionsplacering, eftersom näringsämnena tillförs direkt till plantans solpaneler – bladen.
Genom att kombinera dessa 4R-principer ur ett biologiskt perspektiv går du från att vara en "gödselapplicerare" till en "växt- och markhälsomanager", vilket ökar effektiviteten och lönsamheten.
Steg 6: Förfina din näringshantering med 4R – rätt tidpunkt
Steg 3: Förfina din näringshantering med 4R – rätt mängd
4R-ramverket för näringsämneshantering (rätt källa, rätt mängd, rätt tidpunkt, rätt plats) är ett utmärkt verktyg. En regenerativ strategi förstärker detta ramverk genom att integrera biologiska principer.
Rätt MÄNGD: I ett konventionellt system baseras detta på avkastningsmål och en standardjordanalys. I ett regenerativt system bestäms den ”rätta mängden” av vad växten behöver för att komplettera det som markbiologin redan tillhandahåller. Detta baseras på omfattande jordanalyser (total vs. tillgänglig) och, viktigast av allt, på analys av växtsaft under säsongen. När markens hälsa förbättras och den biologiska näringscykeln ökar kommer den ”rätta mängden” gödselmedel att minska år efter år.
Steg 2: Ge näring åt jorden, inte bara växterna
Skapa en blomstrande livsmiljö för dina mikrobiella allierade genom att följa de grundläggande principerna för markhälsa:
Minimera markstörningar: Skydda svampnätverk och markstrukturen genom att minska jordbearbetningen.
Håll jorden täckt: Använd mellangrödor och skörderester för att skydda jorden från erosion och extrema temperaturer.
Maximera växtmångfalden: Använd olika blandningar av mellangrödor och mer varierad växtföljd för att ge näring åt ett bredare spektrum av markliv.
Bevara levande rötter: Håll levande rötter i marken så länge som möjligt för att kontinuerligt förse jordens näringsnät med kol.
Integrera boskap: Använd välplanerad betesdrift för att återföra näringsämnen och stimulera markbiologin.
Steg 1: Förstå din utgångspunkt: testa, gissa inte
Gå längre än standardjordtester: Investera i en omfattande jordanalys som visar totala näringsämnen jämfört med utbytbara näringsämnen, CEC, basmättnad (särskilt Ca:Mg-förhållandet) och viktiga spårämnen som kobolt och molybden.
Fältdiagnostik: Använd ett infiltrationstest för att bedöma strukturen, en refraktometer för att mäta Brix i växtsaft och visuella jordbedömningar (VSA- Visual Soil Assessments) för att direkt observera jordens hälsa.
Växtsaft- och vävnadsanalys: Detta är din bästa instrumentbräda under säsongen. Regelbundna analyser visar vad växten faktiskt tar upp, så att du proaktivt kan identifiera och korrigera näringsobalanser med riktade åtgärder innan de begränsar avkastningen.
Övergången till ett system som främjar hög näringseffektivitet är en process. Det kräver en strategisk, flerårig approach baserad på observation och ett engagemang för biologiska principer.
Vad kan jag göra för att förbättra?
Näringseffektivitet, hur du får ut mesta möjliga av det du tillför.
En av de mest frustrerande paradoxerna inom jordbruket är: du följer rekommendationerna, använder rätt insatsvaror, men resultaten blir inte som förväntat. Din jordanalys visar höga fosforhalter, men dina växter saknar fosfor. Dina grödor ser ut att behöva kväve trots att du har gödslat med full dos. Kraftigt regn sköljer bort ditt dyra gödselmedel. Din agronom talar om ”låsta” näringsämnen, och du undrar hur du ska frigöra jordens verkliga potential. Du tittar över fältet och ser fläckar av mörkgröna, friska växter bredvid fläckar av gulnande växter som kämpar för att överleva, trots att gödseln har spridits jämnt.
Det här är inte isolerade händelser, utan symptom på ett dysfunktionellt system. De pekar på ett sammanbrott i den viktigaste processen på din gård: näringsämnescykeln mellan jorden, mikroorganismerna och växterna.
Så vad är nyckeln till att fixa systemet? Vi djupdyker in i varför dessa problem uppstår och hur en regenerativ approach kan hjälpa dig att dramatiskt förbättra effektiviteten I din näringsanvändning. Resultatet? Friskare grödor som är mer motståndskraftiga mot skadedjur och sjukdomar, betydligt lägre insatskostnader och en mer resilient och lönsam gård.
Referenser
Referenser
Ali A, Jabeen N, Farruhbek R, Chachar Z, Laghari AA, Chachar S, Ahmed N, Ahmed S, Yang Z. Enhancing nitrogen use efficiency in agriculture by integrating agronomic practices and genetic advances. Front Plant Sci. 2025 Mar 11;16:1543714. doi: 10.3389/fpls.2025.1543714.
Agyin-Birikorang, S., Boubakry, C., Kadyampakeni, D. M., Adu-Gyamfi, R., Chambers, R. A., Tindjina, I., & Fuseni, A.-R. A. (2024). Synergism of sulfur availability and agronomic nitrogen use efficiency. Agronomy Journal, 116, 753–764. https://doi.org/10.1002/agj2.21535
Astera, M. (2014). The ideal soil 2014: A handbook for the new agriculture. SoilMinerals.com.
Bardsley, N. (2025) Regenerative agriculture: its meaning, rationale, prospective benefits and relation to policy. CABI Agriculture and Bioscience, 6 (1). 0062. ISSN 2662-4044 doi:10.1079/ab.2025.0062
Bayu, Tesfaye. “Systematic Review on the Role of Microbial Activities on Nutrient Cycling and Transformation Implication for Soil Fertility and Crop Productivity.” BioRxiv, 4 Sept. 2024, https://doi.org/10.1101/2024.09.02.610905.
Datnoff, L. E., Elmer, W. H., & Huber, D. M. (Eds.). (2007). Mineral nutrition and plant disease. The American Phytopathological Society.
Drinkwater, L. E., and S. S. Snapp. 2007. “Nutrients in Agroecosystems: Rethinking the Management Paradigm.” Pp. 163–86 in Vol. 92, edited by D. L. B. T.-A. in A. Sparks. Academic Press.
Gaj, R., Kayzer, D., Głuchowska, K., Wielgusz, K., & Wolna-Maruwka, A. (2025). A Case Study on the Effect of Foliar Nitrogen Fertilization on the Microbiological and Biochemical State of the Soil and the Uptake of Macro- and Microelements by Winter Triticale (Triticosecale). Agronomy, 15(2), 467. https://doi.org/10.3390/agronomy15020467
He, Q., Lu, C., Cowie, A. et al. Optimizing cover cropping application for sustainable crop production. npj Sustain. Agric. 3, 10 (2025). https://doi.org/10.1038/s44264-025-00050-8
Huang, Ruilin, et al. “Plant-Microbe Networks in Soil Are Weakened by Century-Long Use of Inorganic Fertilizers.” Microbial Biotechnology, vol. 12, no. 6, 1 Nov. 2019, pp. 1464–1475, pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/31536680/, https://doi.org/10.1111/1751-7915.13487.
Ishfaq, Muhammad, et al. “Foliar Nutrition: Potential and Challenges under Multifaceted Agriculture.” Environmental and Experimental Botany, vol. 200, Aug. 2022, p. 104909, https://doi.org/10.1016/j.envexpbot.2022.104909.
Jen Owens, Haibo An, Brian Beres, Ramona Mohr, and Xiying Hao. 2020. The effects of split application of enhanced efficiency fertilizers on non-winter nitrous oxide emissions from winter wheat. Canadian Journal of Soil Science. 100(1): 26-43. https://doi.org/10.1139/cjss-2019-0048
Kumar, Abhay, et al. “Recent Advances in Regenerative Sustainable Agricultural Strategies for Managing Soil Carbon and Mitigating Climate Change Consequences.” CATENA, vol. 258, Oct. 2025, p. 109208, https://doi.org/10.1016/j.catena.2025.109208.
Marschner, H. (2012). Marschner's mineral nutrition of higher plants (3rd ed.). Academic Press.
Martinez, Daisy A., et al. “When the Medicine Feeds the Problem; Do Nitrogen Fertilisers and Pesticides Enhance the Nutritional Quality of Crops for Their Pests and Pathogens?” Frontiers in Sustainable Food Systems, vol. 5, 12 July 2021, https://doi.org/10.3389/fsufs.2021.701310.
McCoy, R. M., Meyer, G. W., Rhodes, D., Murray, G. C., Sors, T. G., & Widhalm, J. R. (2020). Exploratory Study on the Foliar Incorporation and Stability of Isotopically Labeled Amino Acids Applied to Turfgrass. Agronomy, 10(3), 358. https://doi.org/10.3390/agronomy10030358
Nasar, Jamal, et al. “Nitrogen Fertilization Coupled with Iron Foliar Application Improves the Photosynthetic Characteristics, Photosynthetic Nitrogen Use Efficiency, and the Related Enzymes of Maize Crops under Different Planting Patterns.” Frontiers, vol. 13, 2 Sept. 2022, https://doi.org/10.3389/fpls.2022.988055.
Niu, J., Liu, C., Huang, M. et al. Effects of Foliar Fertilization: a Review of Current Status and Future Perspectives. J Soil Sci Plant Nutr 21, 104–118 (2021). https://doi.org/10.1007/s42729-020-00346-3
Sarkar, D.; Rakshit, A.; Al-Turki, A.I.; Sayyed, R.Z.; Datta, R. Connecting Bio-Priming Approach with Integrated Nutrient Management for Improved Nutrient Use Efficiency in Crop Species. Agriculture 2021, 11, 372. https://doi.org/10.3390/agriculture11040372
Song, Y., Dong, M., Chen, F. et al. Effects of Nitrogen Fertilizer Reduction Combined with Foliar Fertilizer Application on the Physiological Characteristics and Yield of High-Quality Japonica Rice. Int. J. Plant Prod. 18, 239–254 (2024). https://doi.org/10.1007/s42106-024-00287-2
Yousefi, M., Dray, A., & Ghazoul, J. (2024). Assessing the effectiveness of cover crops on ecosystem services: a review of the benefits, challenges, and trade-offs. International Journal of Agricultural Sustainability, 22(1). https://doi.org/10.1080/14735903.2024.2335106
Rötter kan ta upp näringsämnen på två sätt, antingen kemiskt eller genom interaktion med jordens mikrobiologi. Källa: Wang, Liyang, et al. “Ensuring Future Food Security and Resource Sustainability: Insights into the Rhizosphere.” IScience, vol. 25, no. 4, Apr. 2022, p. 104168, https://doi.org/10.1016/j.isci.2022.104168.
Ekologiskt sett innebär hög näringseffektivitet att du behåller näringsämnena på din gård där de hör hemma, istället för att exportera dem till miljön. Kväve och fosfor som går förlorat genom urlakning och avrinning är de främsta orsakerna till vattenföroreningar, vilket leder till övergödning och skadliga algblomningar i vattendrag. Genom att förbättra markstrukturen och den biologiska kretsloppet täpper du till dessa läckor, blir en bättre förvaltare av marken och skyddar vattenkvaliteten för ditt samhälle. I slutändan innebär fokus på näringseffektivitet att managmenetparadigmet skiftar från att ”mata växterna” med lösliga näringsämnen till att ”mata jorden” så att jordens förnyade ekosystem kan förse växterna med exakt det de behöver, när de behöver det.
Att förbättra näringseffektiviteten (NUE-Nutrient Use Efficiency) är grundstenen i en framgångsrik övergång till regenerativt jordbruk. Det handlar inte bara om att justera ditt gödselprogram, utan om att fundamentalt förändra din gårds ekonomiska och ekologiska utveckling. Att gå från ett system som är beroende av lösliga, saltbaserade gödselmedel till ett system som drivs av robust biologisk aktivitet tar itu med grundorsaken till många av de utmaningar som det moderna jordbruket står inför.
När växterna effektivt kan utnyttja den enorma näringsreservoar som redan finns i jorden, startar du en positiv återkopplingsloop eller en uppåtgående spiral av regeneration. Du skapar en gård som inte bara är mer lönsam utan också mer motståndskraftig. De ekonomiska effekterna är omedelbara och betydande. För många gårdar kan målet redan under det första året vara en minskning av kostnaderna för gödselmedel och kemikalier med 30–50 %. Det handlar inte bara om kostnadsbesparingar, utan om en omfördelning av kapital. De pengar som tidigare spenderades på insatsvaror med avtagande avkastning kan nu investeras i tillgångar som skapar långsiktigt värde, såsom olika typer av mellangrödor, kompost eller förbättrad infrastruktur för betesdrift.
Varför är detta viktigt?
Rötter kan ta upp näringsämnen på två sätt, antingen kemiskt eller genom interaktion med jordens mikrobiologi. Källa: : Wang, Liyang, et al. “Ensuring Future Food Security and Resource Sustainability: Insights into the Rhizosphere.” IScience, vol. 25, no. 4, Apr. 2022, p. 104168, https://doi.org/10.1016/j.isci.2022.104168.
Slöseri med investeringar och ekonomiska förluster
Varje kilo gödselmedel som inte tas upp av grödan är förlorade pengar. Denna förlust uppstår på flera sätt:
Ökad risk för skadedjur och sjukdomar
En växt som kämpar med näringsobalanser är en sjuk växt, och sjuka växter är ett lätt byte för skadedjur och sjukdomar. Enligt ”växthälsopyramiden” bygger friska växter med fullständig, balanserad näring komplexa proteiner och skyddande sekundära metaboliter. Skadedjur som bladlöss, kvalster och många svamppatogener saknar de matsmältningsenzymer som behövs för att bearbeta dessa komplexa föreningar. Men när en växt har dålig mineralnäring (till exempel låg kalcium- och borhalt eller ett överskott av nitrat) kan den inte effektivt syntetisera proteiner från aminosyror. Detta leder till en ansamling av enkla sockerarter och ofullständiga proteiner i växtsaften. Denna "sockriga, vattniga" saft är den perfekta födokällan för sugande insekter och svamppatogener. I grund och botten skapar vi en obalans i näringsämnena och rullar ut röda mattan för skadedjur och sjukdomar, vilket i sin tur kräver användning av bekämpningsmedel, vilket innebär ytterligare kostnader och ekologiska störningar. Som John Kempf säger kommer en insekt bokstavligen att svälta ihjäl på en riktigt frisk växt.
Avkastningsförlust och försämrad skördekvalitet
Den mest direkta effekten är på ditt resultat. När viktiga näringsämnen saknas under kritiska tillväxtfaser kan växterna helt enkelt inte nå sin fulla genetiska potential. Detta leder till hämmad tillväxt, minskad kärnfyllnad, lägre skördevikter och i slutändan lägre avkastning. Utöver kvantiteten påverkas även kvaliteten. Dålig näring påverkar syntesen av proteiner, oljor och viktiga sekundära metaboliter, vilket resulterar i lägre fodervärde i foder, minskat protein i spannmål och lägre näringstäthet i livsmedel som produceras för mänsklig konsumtion.
Försämrad markstruktur
Överdriven användning av kemiska gödselmedel med hög salthalt kan skada just den markstruktur som behövs för en effektiv näringscykel. Dessa salter är skadliga för markens mikroorganismer, särskilt nyttiga svampar. När svampbestånden minskar förlorar marken sin förmåga att bilda stabila aggregat. Strukturen kollapsar, vilket leder till markpackning, skorvbildning och minskad vatteninfiltration och luftning, vilket ytterligare förvärrar problemen med näringstillgången och skapar en nedåtgående spiral av försämring.
Läckage
Högupplösliga näringsämnen som nitrat (NO3−) sköljs lätt bort under rotzonen av regn eller bevattning, särskilt i jordar med dålig struktur och låg halt av organiskt material.
Avrinning
Vid kraftiga regn på markpackade jord eller bar mark sköljs gödselmedel bort från ytan och hamnar i närliggande vattendrag. Du har just betalat för att gödsla utfallsdiket.
Fixering
Som vi har sett med fosfor kan näringsämnen kemiskt ”låsa sig” med andra mineraler i jorden, vilket gör dem otillgängliga för växterna. Detta är en långsam och kostsam förlust av näringsämnen.
Avdunstning
Under vissa förhållanden (t.ex. högt pH, varmt och blåsigt väder) kan kvävegödselmedel baserade på urea som appliceras på ytan förloras till atmosfären som ammoniakgas. På samma sätt omvandlar jordmikrober i vattendränkta, anaeroba jordar nitrater till kväveoxidgas, som försvinner till atmosfären.
Ineffektiv näringsanvändning påverkar direkt och kraftigt dina grödors hälsa, din gårds lönsamhet och din totala framgång i driften. Konsekvenserna är långtgående och ofta sammankopplade.